Kalvsjön-välskött flugfiskevatten

(ur Flugfiske i Norden Nr 3 juni 99)

Kalvsjön vid Ohsbruk mellan Lammhult och Värnamo i
Småland är ett av vårt lands mest välskötta put and take vatten Och erbjuder ett flugfiske av mycket hög kvalitet. Framför allt är Vulgatafisket vida berömt, och sjön har sin egen specialfluga-
Den så kallade Kalvsjösländan – som inte får saknas när de stora sjösandsländorna kläcker

Text&foto Josef Davidsson

Fiskgjusen svävar högt i skyn och genom kikaren kan jag se dess ljusa bröst och krökta näbb, där den seglar fram på sina långa vingar. De gula ögonen riktigt lyser i stark kontrast mot den mulna himlen. Plötsligt dyker den stor fågeln och lyfter igen med en fisk sprattlande i de starka klorna, troligen en liten öring. Jag packar ner kikaren och återgå till fisket. På tafsen sitter en Kalvsjöslända. Denna fiskliga hjorthårsfluga ger oftast god fångst när stora sländor kläcker, i detta fall sjösandsländan-Ephemera vulgata. Jag koncentrerar mig intensivt på flugan, där den ligger vid ett näckrosbälte. En gulfärgad fiskkropp blänker till innan en kaskad av vatten exploderar under flugan. Öringen tar dunkroken med våldsam energi, och det gäller att mothugget inte blir allt för hårt. I den kaosartade situationen blir dock spölyftningen för kraftig, och efter några sekunder lossnar flugan…

Jag får trots allt en ny chans, och fem minuter senare kan jag landa och återutsätta en sex hekto välkonditionerad Kalvjööring. Om fisken inte är svårt krokad finns det ingen anledning att ta upp den. Förhoppningsvis kommer den igen som kilosfisk om något år. Men det är egentligen trevligast att ha ett genuint torrflugefiske på fisk i den här storleken, vilket sällan händer i sjöar med större fisk. De måste istället trugas med sjunklina och glittriga julgransflugor. Sett ur den aspekten är det enligt min mening öringar på fem, sex hekto mycket trevligare än trekilosklunsar. Att också den mindre regnbågen blir allt ovanligare som utsättningsfisk är en bister realitet som vi flugfiskare får tacka oss själva för…

En av Smålands finaste sjöar
Med sin systersjö Kassen, som ligger utanför Värnamo, utgör Kalvsjön kanske Smålands finaste möjlighet till sjöflugfiske. Här förnimmer man en känsla av äkthet som inte erhålls vid särskilt många andra put and take sjöar. Naturen står i skarp kontrast till vad man oftast finner och fisken är av fin kvalitet. Sportfisket i Kalvsjön drivs exemplariskt av Värnamo- Sportfiskeklubb. Medlemmarna fungerar som tillsynsmän och bor ofta på den tillhörande campingen under sommarperioden. Dra dig inte för att fråga ut några av de gamla ”klubbrävarna” om fisket i sjön, det kan ge dig en hel del matnyttig information. De har ofta mycket att berätta, eftersom de ser helheten över en hel fiskesäsong på ett helt annat sätt än du kan göra som besökare under enstaka dagar. Vattnet är välskött. Det finns gott om bryggor runt sjön och viss vadning gör också att ytterligare fiskeplatser blir tillgängliga. Om jag skall nämna några egna favorit platser runt den relativt stora sjön, så får det bli södra ändens vassbälten samt den utstickande sandreveln på östra sidan. Fisken gå ofta och kryssar i vakrundor, så det gäller att lägga ut flugan med framförhållning längs den förmodade rutten. Vad som gör Kalvsjön extra unik är att här finns ett stark bestånd av självproducrande öring. Om fisken väger under kilot kan man med stor säkerhet anta att den vuxit upp i anslutning till sjön. Leken sker i en liten bäck på västra sidan. Intresserade bör ha goda möjligheter att skåda öringleken under hösten i detta vattendrag. Regnbåge planteras också ut i sjön och är oftast av god kvalitet. För några år sedan sattes det ut mängder av mindre regnbåge i viktklass från två till sex hekto. Många av dessa är nu ordentligt förvildade och kan bjuda upp till sällan skådad kamp – men först skall man få dem på kroken…

Det finns alltså chans också till grov fisk i Kalvsjön. Öringar och regnbågar på över tre kilo har siktats. Dessa fiskar väljer dock sina uppehållsplatser med stor omsorg. En vik med dybotten och näckrosbälten är ett speciellt populärt tillhåll. Där har många spösvingare blivit genomblöta i sina försök att nå storfisken…

Vulgata och Phryganea
Kalvsjön är ursprungligen rotenonbehandlad men hyser numera ett gott insektsliv.
Det som gör fisket här speciellt omtalat och intressant är de massiva kläckningarna av sjösandsländan. De infaller ofta ett par, tre veckor innan midsommar. Men man måste hålla god uppsikt på vädret. Ostadiga perioder kan göra att kläckningarna förskjuts, och man vill ju helst inte missa den stora banketten. Det bästa Vulgatafisket har man för övrigt oftast mitt på dagen när solen skiner som starkast. Man bör också ha i åtanke att vulgatorna i Kalvsjön är något mörkare än vad som är vanligt för arten. Under aftonfisket tar ofta nattsländorna över som huvudaktörer och i skymningens halvskum kan man ha roliga fisken med stripande nattsländeimitationer och allehanda puppor. På sensommaren börjar Phryganea grandis uppträda i större mängder. Denna vår största nattslända kan bli upp till fem centimeter lång och uppför sig som en liten båt på vattenytan. Fisken tar våldsamt i jakten på dessa överdimensionerade insekter, så det gäller att ha en stark tafs.

Kalvsjösländan
En kväll hade jag gått lottlös vid Kalvsjöns stränder trots att det var gott om sjösandsländor både i luften och på vattnet. En äldre herre drog dock fisk så det stod härliga till. Mina flugor fungerade emellertid inte, men då han var på väg hem gav han mig ett exemplar av sin fluga med uppmaningen att prova den. ”Här får du en Kalvsjöslända”, sa han. ”Den ska du fiska med”. Efter en kort stunds fiske hade också jag fått en vacker regnbåge – och en ny favorit kreation hade kommit i asken för att stanna. Flugan kan beskrivas som en överdimensionerad Humpy. Skillnaden är att stjärten är längre och att vingen inte är delas. Efter fisketuren modifierade jag flugan efter mina önskemål och binder den numera enligt följande:

Krok: Torrflugekrok nr 10.
Bindtråd: Svart.
Ribb: Svart bindtråd.
Stjärt: Svartvit spräcklig ekorrsvans.
Kropp: Fly-rite nr 30 eller liknande, däröver naturfärgat hjorthår.
Vinge: Spetsarna av hjorthåret från kroppen. Vingen ska vara ca:17mm hög.
Hackel: Brun eller ginger tupp.

Jag har också experimenterat med att binda flugan som åsandslända, Ephemera danica, med Fly-rite nr12, ljusare hjorthår och grizzlefärgat Hackel. Kroppslängden skall då vara cirka 25mm och vinghöjden 20mm.Andra flugor som visat sig gångbara i Kalvsjön är Ulf Pierrous dagsländekläckare Pluppen. Till nattslände fisket är Streaking Caddis och Superpuppan i stora storlekar effektiva. En Muddler dragen snabbt i ytan fiskar ofta bra när inga insekter kläcker. Man kan gärna överdriva intagningshastigheten en smula. Det finns gott om insekter av ordningen Odonata i sjön. Stora imitationer av troll- och flicksländor kan därför vara på sin plats. Man ser ofta fisken göra höga hopp, när den försöker fånga dessa fantastiska flygare. Som jag redan antytt anser jag att Kalvsjön är ett föredöme för hur ett inplanteringsvatten ska skötas. Andra ägare till put and take sjöar borde lära sig av Värnamo Sportfiskeklubb och förstå att man måste satsa på kvalitet istället för kvantitet. Det lönar sig alltid i längden genom att man får nöjda och trogna besökare. Allt fler flugfiskare börja uppskatta välkonditionerad fisk med hela fenor – istället för misshandlade övergödda regnbågar man hittar i allt för många vatten. Det är ju också en etiskt fråga. Så ska djur inte behöva bli behandlade. Både fiskevattensägare och sportfiskare måste börja ställa högre krav på de som levererar undermålig fisk. Gör vi gemensam sak torde resultatet inte vänta på sig. Till dess kan jag emellertid rekommendera ett besök vid Kalvsjön. Här har man förstått värdet av högsta kvalitet, vilket gör att man som flugfiskare gärna återvänder år efter år.